onsdag 3 november 2010

10

Han mår bättre nu.
Skrattar i telefonen.
Jag småler och saknar honom så jag mår illa.

Så fin han är, det är allt jag kan tänka.
kl. 22:59

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)